Konsum
Knivsta Handelsförening bildades 1919, 1957 uppgick den i Väsbyföreningen.
Konsumbutiken i Knivsta lades ner 2006
Om byggnaden
Byggnaden är uppförd enligt ritningar från 1961 av Konsum Väsby i Upplands Väsby. Arkitekt var Herman Borendal på Kooperativa förbundets arkitekt- och ingenjörskontor, KFAI. Herman Borendal (1905-1981) var anställd på Kooperativa Förbundets arkitektkontor i årtionden, från 1929 till 1970, först som ingenjör och från 1943 som arkitekt SAR. Borendal var främst en snabbköpens och varuhusens arkitekt.
1971 skedde en tillbyggnad av butikshuset genom en förlängning mot öster. Herman Borendal ritade även tillbyggnaden, som i form och material anpassades till den befintliga byggnaden. I början av 1980-talet skedde en mindre förändring då ett nytt varuintag byggdes mot norr.
Ursprungligen inrymde byggnaden även bankkontor för Uplandsbanken och en frisersalong med entréer mot Centralvägen i väster. Konsumbutiken hade entré från Apoteksvägen i söder. Till anläggningen hörde även en friliggande bostadsdel i öster. Både konsum och Uplandsbanken hade neonskyltar på fasaderna ovanför skyltfönstren. 1971 förlängdes konsumhuset mot öster och bostadsdelen revs. Tillbyggnaden anpassades i form och material till den befintliga anläggningen.
Kulturhistorisk bedömning
Konsumbyggnaden i Knivsta har ett tidstypiskt modernistiskt formspråk som i stort sett bevarats oförändrat sedan byggnadstiden. Den största förändringen består i att ursprungliga entréer och skyltfönster försetts med nya glaspartier i aluminiumprofil.
Byggnaden har ett kultur- och arkitekturhistoriskt värde som exempel på det tidiga 1960-talets snabbköpsbyggande och som exempel på tidens kompromisslösa modernistiska arkitektur. Byggnaden kontrasterar starkt mot omgivande äldre affärshus längs Centralvägen. Konsumhuset berättar även om efterkrigstidens förändrade köpmönster. De första snabbköpen i Sverige uppfördes så sent som på 1940-talet. Den illustrerar dessutom 1950-60-talens genomgripande förändringar av våra tätortsmiljöer.