Krusenbergs herrgård
Krusenberg är en herrgård i Alsike socken i Knivsta kommun, Uppland som har har anor från 1600-talet. Det var adelsmannen, kammarrådet och krigskommissarien Johan Jespersson Cruus af Edeby, son till riksrådet och riksskattmästaren Jesper Mattson Cruus af Edeby, som på 1640-talet bildade säteri.
Det var av de ursprungliga nio gårdarna i Alsike by, som genom arv och köp kommit i Cruus ägo, som egendomen bildades. Att byn sedan kom att byta namn har sin orsak i att hans änka Catharina (Karin) Axelsdotter Oxenstierna, dotter till rikskanslern Axel Oxenstierna, lät namnge egendomen till Krusenberg för att hedra makens minne. Johan Cruus hade som krigskommissarie följt den svenska hären i kriget mot Danmark och avlidit i Ystad på juldagen 1644.
Slottet, ritat av Nicodemus Tessin d.ä., stod färdigt 1648 men brann 1717. Under 1600-talet ägdes Krusenberg genom arv inom släkten Cruus. Efter Cruus ägdes godset under följande av släkterna, Lilliehök, Horn, Bielke, som ägde det år 1740, och von Sack, som ägde det år 1772. Alla dessa hade kommit i besittning av godset antingen genom arv eller giftermål. Genom köp övergick det därefter till medlemmar av släkten Wetterstedt, som innehade det 1782, och senare till släkten Rudbeck ägare 1796, och af Ugglas nämnas som dess ägare 1819.
Dagens corps-de-logi stod färdigt 1802 efter ritningar av Carl Christoffer Gjörwell. Egendomen köptes 1819 av greve Per Gustaf af Ugglas och renoverades av denne. Timmerhuset brädkläddes och målades och påkostade tapeter importerades från England och Frankrike. Af Ugglas dotter Teresine fick godset som hemgift då hon 1840 gifte sig med friherre Carl Emanuel Cederström. Paret fick tre söner, varav Gustaf Cederström blev den mest namnkunnige. Han utbildade sig till konstnär och målade bland annat Karl XII:s likfärd. Av de två versionerna som finns av tavlan målades den senare på Krusenberg 1884. Den finns sedan dess att se på Nationalmuseum i Stockholm.
Krusenberg övertogs av Carl Emanuels son Emanuel Cederström. I samband med hans död 1920 donerades stora delar av konst- och boksamlingarna till Carolina rediviva. Katalogiseringsarbetet av boksamlingen sköttes av Gurli Taube, som pseudonymen Elise Dufva använde Krusenberg som förebild för Benningsberg i sin deckare Döden öppnar dörren. Krusenberg ärvdes av Cederströms adoptivdotter Signe Melander (född Ström).
Godset var sedan i privat ägo fram till mitten av 1980-talet, då det ännu ägdes av släkten Melander.
Numer är Krusenberg en konferensanläggning som ägs och drivs av Sabis (Slagteriaktiebolaget i Stockholm). Företaget, grundat 1874, är ett av Stockholms äldre familjeföretag och driver också systerhotellen Smådalarö Gård och FågelbroHus. Krusenbergs gods (markegendomen) ägs av Sveriges lantbruksuniversitet.
Godset blev 1999 klassat som byggnadsminne.
Lite om…
Torpen i Krusenberg som tidigare tillhörde godset Krusenbergs herrgård med gårdarna Fredrikslund och Kungshamn. 28 av Krusenbergs 37 torp finns kvar i dag. Torpen var små jordbruk som familjerna skötte parallellt med att de gjorde cirka tre dagsverken åt herrgården per vecka. 1943 kom en lag som förbjöd dagsverken och då försvann de sista torparna. De torp vi har kvar byggdes de flesta på 1800-talet.
torpets historia och torparnas slit med jorden och livet där är en viktig del i det värde man i dag ger till sitt torp. Speciellt för det här området är också att vissa av stugorna ligger inom naturreservatet Kungshamn-Morga och ägs av en stiftelse.
I mitten av 1900-talet övergavs många av torpen som småbruk då många valde att flytta in till städerna. Torparlivet dog ut dels för att godsägarna började anställa statare i stället som var mer ”lönsamma”. Sedan lockades folk till städerna då industrialiseringen började.