Vägar med udda namn

Det finns en hel del vägar med udda namn i Knivsta kommun. Var namnen kommer ifrån är det dock inte många som vet. Knivsta­bygden har tagit reda på några av dem med hjälp av Agneta Sundström, forskningarkivarie på Institutet för språk och folkminnen.

Staffansvägen fick sitt namn genom Staffansgården, som ligger på Staffansvägen 20. Gården uppfördes 1925 som samlingslokal av Knivsta kyrkliga syförening. Sankt Staffan är Knivsta kyrkas skyddhelgon och han finns avbildad i kyrkans altarskåp. Han finns som staty i trä direkt till höger vid ingången till kyrkan. Sankt Staffan hette egentligen Stefan I och kallades för ”Stefan den helige”. Hans far, Géza, var ungrarnas ledare och sonsonsson till Árpád, även han ledare för ungrarna under sin tid. År 1000 kröntes Stefan till Ungerns förste kung. År 1083 helgonförklarades Stefan I av påven Gregorius VII och betraktas idag som Ungerns skyddshelgon.

– Vid 1700-talet fanns en urgammal, nästintill hednisk, tradition att på annandag jul göra så kallade Staffansritter till Staffans källare som låg intill Knivsta kyrka. Denna tradition fanns på flera håll i landet men dog ut redan innan 1700-talets slut, men Staffanskällaren kunde tydligt pekas ut ända in på 1900- talet, säger Pär Thunström, före detta ordförande i Knivsta hembygdsgille.

Även Sme-Jerkers väg är uppkallad efter en man från förr. Johan Sigfrid Eriksson (1890-1974) kallades Sme-Jerker. Han flyttade till Knivsta 1923 och bodde flera år på Högåsvägen 6, nära hörnet av Sme-Jerkers väg. Han arbetade som smed vid Modins järn­affär och ansågs vara skicklig i sitt hantverk.

Häradsvägen till exempel har fått sitt namn av att den tidigare var just en häradsväg. En sk Häradsväg var i Sverige före 1891 en förbindelseled av mindre betydelse än landsväg men större än en sockenväg. Benämningen har sitt ursprung från den tid då härads­rätten rådde över underhållet av vissa allmänna vägar. (Häradsrätt kallades tidigare underrätten (första rättsinstansen) i allmänna mål på landsbygden i Sverige till och med 1971)

En del vägar har fått sitt namn efter närliggande platser som människor omkring kan relatera till. Gredelbyvägen har fått namn efter den närliggande byn Gredel­by. Namnet kommer från ordet grytil och har betydelsen ”samling stenblock”. Namnet betyder alltså ”byn vid stenblocken” och dessa stenblock är troligen bauta­stenarna vid korsningen av landsvägen och Forngravsvägen.

Vrå herrgårdsväg har fått sitt namn efter Vrå herrgård. Kanske låter det konstigt att en så stor herrgård har fått namnet ”vrå” eftersom att detta ofta associeras till något trångt och instängt. Det kan därför tänkas att det i gårdens närmaste terräng fanns något som upplevdes just trångt och instängt som kan ha legat till grund för namnet.

I vissa fall har vägar fått byta namn, som Forsbyvägen. Den går mellan samhället och kyrkan och hette Kyrkvägen före sammanslagningen med Uppsala 1971.

– Det berodde på att det fanns en till väg vid namn Kyrkvägen i Uppsala som ledde mot Bälinge. Så för att undvika att skapa förväxlingar med Kyrkvägen mot Knivsta och Kyrkvägen mot Bälinge byttes Kyrkvägen mot Knivsta ut till Forsbyvägen. Forsby ligger ligger vid vägen som fortsätter söder om kyrkan, säger Peter Medin, pensionerad stadsingenjör på Uppsala kommun.

Slutligen har vi Genvägen som många använder sig av för att gena till Ledingevägen. Detta är dock ingen allmän genomfart utan är bara till för de boende där.