Runstenar

Knivstas runstenar och vikingatiden

Merparten av alla runstenar restes under de första hundra åren i det nya årtusendet. De vanligtvis korsprydda runstenarna var ett ställningstagande för den nya religionen, kristendomen, och den centralisering av makten som kom att följa i dess kölvatten. I runstenarna kan vi se embryot till det vi i dag kallar Sverige.

Nästan alla runstenarna från vikingatiden har texter med samma grundinnehåll. Runstenarna restes av släktingar till minne av någon som just hade dött. Först får vi veta vem eller vilka som lät resa stenen. Det kan till exempel stå ”Torsten och Frögunn”. Sedan kommer ”lät resa stenen efter”, ”lät hugga hällen efter”, ”lät rista runorna efter” eller något liknande. Därefter står namnet på den som dött, till exempel ”Sven” eller ”Tora”. Slutligen får vi veta hur den som dött var släkt med dem som låtit resa stenen. Vanligast är det att det står ”sin far”, ”sin bror”, ”sin son”, ”sin mor”, ”sin syster” etcetera. Ibland avslutas också texten med en bön.

En vanlig runtext blir då, som det står på en runsten i Knivsta söder om Uppsala: ”Halvdan lät resa denna sten efter Joger, sin bror, och Gudfrid efter sin son. Gud hjälpe hans ande”.

Många stenar berättar om Ingvars vikingatåg till Särkland, sararcenernas land. Särskilt stenen med det suggestiva eftermälet ”de gåvo åt örnarna föda”. Just stenen med örnmetaforen, eller kenningen som vikingarna kallade det för, står, skam till sägandes för en upplänning, vid Gripsholms slott i Södermanland. Men det finns gott om så kallade Ingvarstenar även i Uppland. Man tror att Ingvar och hans vikingar kom ända till det abbasidiska kalifatet i Bagdad dit många av sagorna i Tusen och en natt är förlagda. Vilka influenser från vikingarnas resor införlivades med den inhemska kulturen långt innan vi kallade oss svenskar och i vilken mån finns spår av dessa influenser kvar idag? Varifrån kom egentligen Svarthövde som figurerar på två runstenar i Skråmsta?

Vikingarna lämnade själva spår efter sig. Bokstavligen, bokstavligen. Många vikingar tog tjänst som legosoldater hos den byzantiske kejsaren. En man vid namn Halvdan har ristat in sitt namn i Hagia Sofias balustrad i Konstantinopel, dagens Istanbul.