Knivsta Sågverk

1899 bildades Knivsta Sågbolag Rosenlund & Co. Det var ett kompanjonskap mellan Lundqvist & Huddén och Olsson & Rosenlund. 1900 uppförs ett sågverk med hyvleri på Gredelbytomten. 1906 byggdes ett tegelbruk för tillverkning av mur och taktegel. Sågning utfördes under vinterhalvåret, medan tegeltillverkningen utfördes sommartid. 1917 fussionerades Lundqvist & Huddén och Knivsta Sågbolag.

Det nya bolaget fick namnet Lundqvist & Huddéns tegel- och trävaru AB (556014-3181). För att nå ut till kunder i det expanderande Stockholmsområdet, öppnades brädgårdar i Tureberg och Älvsjö. 1956 var sista året med tegeltillverkning. 1964 bytte bolaget namn till Lundqvist & Huddén AB. Bolaget var då i Olsson & Rosenlunds ägo.

1971 såldes Olssons & Rosenlunds AB till Industrivärden. 1982 var det dags för ägarbyte igen. Lundqvist & Huddén AB bytte namn till Fastighets AB Gredelby. Sågverket i Knivsta bröts ut och lades i ett ”nytt” bolag som fick namnet AB Knivsta Sågverk (556007-1671). I bolaget ingick även skogsfastigheter i västmanland. 1985 skiljdes sågverk och skog åt. Bolaget bytte namn till AB Starfors Skogar. Sågverket i Knivsta lades återigen i ett ”nytt” bolag, som fick överta namnet AB Knivsta Sågverk (556035-8706). Knivsta Sågverk ingick nu i Lövsta-gruppen, tillsammans med Österlövsta Industriemballage AB. I slutet av 1986 gick AB Knivsta Sågverk och Lövsta-gruppen Trä AB i konkurs.

Konkursboet köps upp av den börsnoterade Fagerlidkoncernen. 1987 placeras Knivsta Sågverk i ett ”nytt” bolag som får namnet Knivsta Trä AB (556048-1912). Fagerlidkoncernen expanderar och är under 1990-talet europas sjätte största sågverksföretag. I Fagerlidkoncernen ingick även Fagerlid Såg AB, Fagerlid Gluelam AB, Vanern Timber AB, Forsviks Skogar AB, Götene Träindustri AB, Nyhammar Trä AB,Vänerply AB och Mälarply AB, samt de finska sågverken Aureskoski och Lapuan Saha. Fagerlid ses som ett stabilt kort när jag i slutet av 1990-talet komponerar en lokal aktieportfölj. Lönsamheten är dock låg och 1999 går hela Fagerlidkoncernen i konkurs. Konkursförvaltaren lyckas inte hitta någon köpare till Knivsta Sågverk. Sågverket auktioneras ut bit för bit.

2006 antog Knivsta kommun en ny detaljplan för sågenområdet, i vilken marken utnyttjas för centralt belägna bostäder och arbetsplatser. En ”arbetsplats” är i det moderna Knivsta ett kontor. Alla byggnader rivs för att lämna plats åt det nya. Av den industrialisering som en gång var med och byggde samhället syns numera inte ett spår.

Författare: Markus Uhrvik